4-2010

Partierna, skyttet och valet 2010

Svenska Pistolskytteförbundet har inför valet i höst tagit pulsen på alliansen och de röd-gröna angående vissa av de valfrågor som berör skyttet. De har fokuserat på tre frågor och ställt dessa direkt till de respektive partisekreterarna.

text: Mike Winnerstig

Frågorna

Förra gången det var val, 2006, var en helt central fråga de nya och många skärpningar av vapenlagstiftningen som då var på gång. Denna fråga har vi som tur är helt kunnat bortse ifrån i år, då några sådana förslag i stort sett inte är på tapeten just nu. Den fråga som vi nu ser som mest central är blyfrågan. Att kunna använda ammunition som helt eller delvis består av bly är av tekniska skäl helt centralt för skyttet. Fullvärdiga alternativmaterial till bly saknas. Som bekant har den nuvarande regeringen konstaterat att användning av kulammunition som innehåller bly vid tävlingsskytte inte innebär några nämnvärda miljörisker, och därför avskaffat det totalförbud mot ammunitionsbly som enligt den förra regeringens beslut skulle ha införts redan 2008. Men blyfrågan är trots detta inte avförd från dagordningen.

Den andra frågan vi ser som central är den om skjutbanor. Att bedriva skytte ställer krav på vissa fysiska förutsättningar i samhället, främst skjutbanor och skjutterräng. Även om många samhällsintressen måste balanseras, är skyttet också ett samhällsin-tresse. På många håll, inte minst i storstäderna, läggs skjutbanor ned för att ge plats åt bebyggelse. Denna utveckling är förödande för allt skytte även på kort sikt. Vi är visserligen medvetna om att skjutbanefrågor oftast är kommunala angelägenheter, men vi ville ändå klara ut var partierna står centralt när det gäller detta.

Den tredje frågan rör både pistolskytteförbundet samt Svenska Skyttesportförbundets roll som frivillig försvarsorganisation. Med ett numerärt förminskat försvar kommer de frivilliga försvarsorganisationerna att bli en allt viktigare faktor både för utbildning av soldater och för försvarets folkförankring. Verksamheten gentemot Försvarsmakten är också ett utomordentligt bra sätt att understryka vår samhälleliga roll och den legitimitet för vår övriga verksamhet som denna genererar. Vi får dock i praktiken inte full kostnadstäckning för detta. Vi vill därför fråga partierna om hur de ser på ersättningen till de frivilliga försvarsorganisationerna för det arbete de utför åt Försvarsmakten.

Politikerna och skyttet

Bengt-Anders Johansson (m), född 1951, bor i Smålandsstenar, tidigare kommunalråd i Gislaveds kommun, Småland. Riksdagsledamot 2002-nu. Ordförande i Riksdagens Jaktklubb.

Bengt-Anders, hur ser din skyttebakgrund ut?
- Jag började med mauserskytte inom gamla FSR som 13-åring, och var också med i Hemvärnets ungdomsverksamhet. Har alltid tyckt skytte varit roligt. Mest har det blivit gevärsskytte, men jag har också skjutit pistol – dock i begränsad omfattning. Skulle gärna skjuta mer pistol. Sedan började jag jaga, men det var betydligt senare, i 22-årsåldern. Jagar småvilt och högvilt i Sverige men har också provat på jakt i Afrika.

Hur började ditt engagemang i skyttefrågor?
- Det tog fart på allvar 2002 när jag blev riksdagsledamot. Framför allt var det blyfrågan som stod i centrum. Den förra regeringen hade beslutat om helt förödande politik för skytte och jakt, i form av blyförbudet, och det gällde att ändra på detta. Blyfrågan hade drivits som en plakatpolitik utan konsekvensbeskrivning; besluten som fattades om att fasa ut bly till år 2008 hade inget eller ett helt uselt underlag. Först efter alliansregeringens tillträde 2006 gick det att få ändringar till stånd. Som bekant är det generella blyförbudet nu avskaffat, och istället har vi bra överenskommelser mellan skytte- samt jägarorganisationerna och regeringen. Idag är blyfrågan politiskt nästan död – hälsan tiger still. Men den kan komma tillbaka om det blir ett regeringsskifte. Alliansen har en gemensam uppfattning om att det inte ska införas något blyförbud så länge inte fullvärdiga ersättningsmaterial finns.

Hur ser din syn på skyttets förutsättningar i Sverige ut?
I princip är både skytte och jakt höggradigt accepterade verksamheter i samhället. Men det innebär inte att det måste vara så även i framtiden. Hela den svenska vapenlagstiftningen skulle för övrigt behöva en översyn. Vi har idag ett lappverk av regler och bestämmelser, vissa med lagstöd och andra utan, som borde rensas så att den enskilde, skötsamme legale vapeninnehavaren inte får onödiga bekymmer. Samtidigt måste vi skärpa reglerna så att personer som illegalt för in, innehar eller tillverkar vapen i landet och missbrukar förtroendet att inneha vapen, får vassare påföljder.

Din syn på skyttets framtid?
– Samarbete är en förutsättning. Det är mycket positivt att jägar- och skytteorganisationerna nu samverkar med industrin och andra aktörer i nätverket Svenskt Forum för jakt, skytte och vapenfrågor. Vi har egentligen ingen anledning att vara oroliga för läget i Sverige – både jakt och skytte är som sagt samhälleligt accepterade aktiviteter och de legala vapnen missbrukas extremt sällan – men det innebär inte att vi kan slå oss till ro. Det kan blossa upp mediadrev snabbt och då gäller det att ha torrt på fötterna.

Politikerna och skyttet

Michael Hagberg (s), född 1954, bosatt i Katrineholm. Tidigare kommunalpolitiker i Sörmland under många år och invald som riksdagsledamot 1994. Ordförande i Riksdagens Jaktklubb i tio år.

Michael, hur ser din skyttebakgrund ut?
- Jag började skjuta redan som 10–12-åring, har jagat sedan tonåren och har också varit pistolskytt i Valla PSK. Jag bodde i Valla utanför Katrineholm i många år. Jag har också hållit på med jaktskytte, men jagar framför allt numera. Genom riksdagens jaktklubb, som jag var ordförande för i tio år, har även riksdagsledamöterna tillgång till en luftgevärsskjutbana i riksdagshusets källare och många tar dessutom jägarexamen när de har blivit riksdagsledamöter.

Hur ser ditt engagemang i skyttefrågor ut?
- Jakt och skytte är folkliga verksamheter i Sverige – jaktklubben i riksdagen hade alltid en majoritet av socialdemokrater. Vi har alltid värnat möjligheterna till jakt och skytte.

Hur ser du på blyfrågan?
- Den har ju delvis redan lösts av jägar- och skytterörelsen! Förbudet mot blyhagel vid lerduveskytte samt vid jakt över våtmarker och vatten har sänkt blyanvändningen med säkert 80%. Det stora problemet med blyfrågan var att det var tjänstemän på Kemiinspektionen och Miljödepartementet som drev frågan trots att den politiskt inte var avdömd. De drev den på egen hand och på ibland felaktiga grunder.

Men ditt eget parti hänvisar, i sitt svar till oss, till miljömålet ”Giftfri miljö” som argument för att förbjuda blyammunition?
- Det där är ett okunnigt svar, dessvärre. Vi är visserligen emot regeringens nya förslag till lydelse för detta miljömål, men vi kommer inte att ändra på inställningen vad gäller blyammunition. Det kommer inte att förbjudas någon kulammunition av bly så länge inte fullvärdiga alternativ föreligger. Och de alternativen måste vara fullvärdiga även ur kostnadshänseende – det kan inte bli många gånger dyrare än den nuvarande ammunitionen för då slutar folk att både skjuta och jaga.

Hur ser dina rödgröna kollegor på blyfrågan? Vänsterpartiets svar till oss verkar innebära att de kategoriskt vill avskaffa all blyammunition?
- Det där är också ett okunnigt svar på era frågor. Inte ens vänsterpartiet vill det längre. Varken vänstern eller miljöpartiet blir något problem i en rödgrön regering i detta sammanhang. Det innebär dock inte att frågan är helt avförd från dagordningen. Tjänstemän på Kemiinspektionen eller Miljödepartementet kan försöka rycka tag i blyfrågan igen efter valet. Då gäller det att vi politiker har goda argument och att vi kan samarbeta med jägare och skyttar för att hantera detta. Och det både har och kan vi.

Hur ser du på den svenska vapenlagstiftningen? Behöver den förändras?
- Såvitt vi kan se finns det inga problem med den svenska vapenlagstiftningen idag. I Finland har man haft både några riktigt otäcka händelser och en offentlig debatt, men den finska lagstiftningen ser ut på ett helt annat sätt än den svenska. Det finns ingen vilja ens inom vänster- eller miljöpartiet idag som skulle vilja skärpa den svenska vapenlagstiftningen. Det stora problemet idag är för övrigt inte skyttars och jägares legala vapen, utan det är de illegala vapnen som smugglas in i landet. Och på dessa biter inga skärpningar av lagstiftningen för legala vapen.

Din syn på skyttets framtid?
- Den är ljus. Både skytte- och jägarrörelsen är enastående folkrörelser, eftersom de dessutom lär unga och gamla att vara ordningsamma, ta ansvar och bete sig väl. Jag gillar all idrott, men det är en helt annan ordning inom skytterörelsen än till exempel inom fotbollen.